Category Archives: Kameror

Kamerans grundinställningar

Här kommer vi att gå igenom några viktiga grundinställningar för systemkameror. Vi utgår från Canon och Nikon eftersom de är så vanligt förekommande, men även om du har en systemkamera av något annat märke kommer du troligen att känna igen grundkoncepten ändå, även om du kanske hittar lite andra namn och förkortningar i menyer och liknande.

Om du inte har en systemkamera utan en kompaktkamera kan du ändå ha nytta av den här guiden om det är en kompaktkamera där du har möjlighet att justera ISO-värde, slutartid och bländartal.

Programlägen

























A

A står för Auto, och är ett läge där kameran själv läser av ljuset och ställer in sig baserat på detta.

P

P står för Program, och i det här läget kan du justera vissa inställningar manuellt, bland annat ISO-värde och blixt. Kameran avgör själv hur lång slutartiden ska vara och hur bländaren ska användas.

Av / A

Här ställer du in ISO-värde, bländare och blixt, medan kameran själv bestämmer över slutartiden.

Tv / S

Här ställer du in ISO-värde, slutartid och blixt, medan kameran själv bestämmer över bländaren.

M

Detta är det manuella läget. Här kan du justera samtliga inställningar.

Vissa kameror har ytterligare lägen att välja mellan, till exempel ett läge som anpassar kameran för närbilder, ett läge som anpassar kameran för snabba rörelser, ett läge som anpassar kameran för landskapsbilder, och så vidare.

Vad menas med ISO-värde?


kamera

ISO-grader används för att mäta en films känslighet för exponering av ljus. Standarden togs fram när det fortfarande var vanligt med fysiska filmrullar, men är relevant även för oss som använder moderna digitalkameror eftersom digitalkamerans ljuskänslighet kan ställas in.

ISO-normen för film är definierad i standarden ISO 5800 som ersatte de gamla standardiseringssystemen ASA (som tagits fram i USA) och DIN (som tagits fram i Tyskland). Om en ljuskänslighet till exempel anges som ISO 200/24° innebär det att den skulle ha värdet 200 i ASA-systemet och 24 i DIN-systemet.

Nåväl, denna lilla historiska utvikning är inte nödvändig att känna till för att man ska kunna justera ISO-inställningarna i sin digitala systemkamera. Vad som är viktigast att komma ihåg är att en justering av ISO-värdet påverkar hur ljuskänslig kameran blir. Hög ljuskänslighet kan vara viktigt när man fotograferar i dunkelt ljus, men hög ljuskänslighet ökar också risken för brusighet.

Om man inte kör med högt ISO-värde när man fotograferar i dunkelt ljus kan man behöva kompensera med att ha lång slutartid istället, för att tillräckligt mycket ljus ska hinna komma in i kameran. Exakt hur lågt respektive högt ISO-värde man kan välja varierar mellan olika kameror, och olika kameror är också olika bra på att motverka brusighet när man fotograferar med högt ISO-värde. Våga experimentera med ISO-inställningarna i just din kamera och fotografera i miljöer med varierande ljus för att lära känna din kamera och få bättre koll på möjligheter och begränsningar.

Värt att tänka på att om man väljer att fotografera i läget Auto så brukar kameran välja ett väldigt högt ISO-värde. Tycker man att bilderna blir dåliga på Auto kan det alltså vara läge att slå över till ett läge där man kan justera ned ISO-värdet.

Slutartid

Slutartiden anger hur länge kameran släpper in ljus innan den stänger sig. Om slutartiden till exempel är inställd på 1/20 innebär det att kameran släpper in ljus i en tjugondedels sekund, vilket räknas som lång slutartid. Ett exempel på en väldigt kort slutartid är 1/2000, där kameran bara släpper in ljus i en tvåtusendels sekund.

nikon

Objekt som rör sig medan kameran släpper in ljus kan bli suddiga på bilden. Därför är det vanligt att man har kort slutartid när man till exempel fotograferar en fotbollsmatch eller hästkapplöpning, såvida man inte vill att rörelserna ska lyftas fram genom att de aktiva objekten blir suddiga på bilden.

Lång slutartid brukar man bland annat använda vid nattfotografering, då det är så ont om ljus att man behöver ge kameran möjlighet att samla in ljus under en längre tid. Ett problem med att använda lång slutartid är att hela bilden kan bli suddig om man inte lyckas hålla kameran helt stilla. Att använda ett stativ, eller placera kameran på annat stabilt underlag, rekommenderas därför. Att använda fjärrkontroll eller självutlösning istället för att röra vid kameran för att knäppa av bilden är också bra.

Bländare

Värdet för bländaren anger storleken på det hål i kameraobjektivet som släpper in ljus. Storleken anges i form av F-tal, där ett lågt F-tal innebär att hålet är stort och ett högt F-tal innebär att hålet är litet. F1.8 är till exempel ett stort hål, medan F22 är ett litet hål.

Litet hål (högt F-tal / högt bländartal) ger långt skärpedjup och är populärt när man vill att allt i bilden ska vara skarpt, till exempel om man fotograferar en blomstrande äng och inte vill fokusera in sig på någon enskild blomma.

Stort hål (lågt F-tal/ lågt bländartal) ger kort skärpedjup, vilket gör att bara en liten del av motivet blir skarpt och att det som befinner sig framför och bakom den delen blir suddigt. Kort skärpedjup är bland annat populärt vid matfotografering, när man vill att fokus ska ligga på några läckra detaljer i en maträtt och att ingenting runt omkring ska stjäla tittarens uppmärksamhet.

Allväderskamera

De kameror som säljs som allväderskameror är vanligen kompaktkameror som är stöttåliga och klarar av att vara under vatten. Det är alltid viktigt att kontrollera exakt vad som gäller för den kamera du är intresserad av att köpa – vissa allväderskameror är till exempel bara fukt- och regntåliga och bör inte sänkas ned under vattnet medan andra allväderskameror är vattentäta ned till 10 meters djup.

Även om du inte har tänkt bada med din kamera är det praktiskt att välja en allväderskamera som är så vattentät att man kan spola av den med vatten, till exempel om den har följt med till sandstranden och blivit sandig och saltig. Att kameran är vattentät gör också att den klarar sig bra om man råkar välta ut en kopp kaffe över den eller har en läckande vattenflaska i väskan ihop med kameran.

lumix

Med tanke på hur pass högt vi håller kameran när vi fotograferar är det bra att välja en allväderskamera som under normala omständigheter klarar av ett fall från åtminstone 1,5 meter – 2 meters höjd. Då behöver man inte vara lika nervös när man fotograferar ur konstiga vinklar; skulle man råka tappa kameran i golvet så överlever den.

En allväderskamera brukar göra att man vågar ta större risker med sitt fotograferande vilket kan resultera i en hel del roliga och oväntade bilder. Kameran får hänga med i fler situationer och man kan dra upp den och knäppa lite bilder även om det regnar, är snöslaskigt ute eller man plaskar omkring i havet. Man behöver inte heller vara lika orolig över att låna ut sin kamera till små och stora barn när kameran är både stöttålig och vattentät.

Många fotografer har en allväderskamera som komplement till sin mer känsliga systemkamera, för att ge sig själva mer flexibilitet.

Små bildsensorer

Precis som andra kompaktkameror har de kompakta allväderskamerorna extra små bildsensorer. Måttet 6,1 mm x 4,5 mm är vanligt förekommande. Nackdelen med en så liten bildsensor är att den fångar upp betydligt mindre ljus än större bildsensorer. Är man van vid systemkameror kan det ta en stund att ställa om sig. Du kan räkna med att din systemkamera är minst 10 gånger så ljuskänslig. Detta påvkerar faktorer som brus, färgåtergivning och bilddynamik.

Speciell optik

Vanliga kompaktkameror kan ha objektiv som sticker ut, men detta brukar inte förekomma på kompakta allväderskameror eftersom det skulle göra kameran mycket stötkänsligare och betydligt svårare att vattensäkra. Hos en allväderskamera är zoomoptiken infälld i kamerahuset, och detta innebär att zoomen inte kan vara särskilt stor. Räkna med att du får nöja dig med 5x inzoomning.

Under vattnet

Allväderskameror som är säkra att sänka ned helt i vattnet brukar ha ett särskilt undervattensläge som gör det enklare att få till bra bilder under ytan. Att vara under vattnet påverkar hur färgerna uppfattas och med undervattensläget påslaget kan kameran – till en viss gräns – kompensera för detta. Värt att tänka på är att autofokuseringsfuktionen brukar fungera betydligt sämre under ytan. Även med undervattensläget påslaget är det lätt att bilderna blir väldigt mörka, eftersom de helt enkelt finns mindre ljus ju längre ned från ytan man kommer.

Innan du tar med din allväderskamera ned i vattnet, kontrollera alla luckor och öppningar. Kamerna är bara vattentät om alla luckor och öppningar är korrekt förseglade. Små silikonpackningar används för att hålla ute vatten och partiklar. Om det till exempel har lyckats tränga sig in sandkorn eller hårstrån kan detta påverka kamerans vattentäthet, så man bör alltid granska kameran noga innan ett dopp och se till att den är ren och alla packningar täta. Bland proffsen är det vanligt att försegla packningarna med ett tunt lager silikon innan kameran doppas i vatten. Det är inte något måste, men ökar säkerheten och rekommenderas om man vill ha marginalerna på sin sida.

Övrigt

När man väljer mellan olika likvärdiga allväderskameror kan det vara bra att kontrollera vilka som har praktiska, men inte helt nödvändiga, funktioner som GPS-loggning och wifi för trådlös överföring och delning av bilderna.